Det var längesen jag öppnade hjärtat och skrev här. Och ska jag vara ärlig har jag inte ens brytt mig. Jag behöver inte det längre. Jag har någon som får mig glad när jag är ledsen, som gör framtiden till något att se fram emot och som gör vardagen enklare bara genom att vara där. Jag känner att det är mycket nu, men jag har bara mig själv att skylla. Skjuter man upp grejer tillräckligt länge blir det bara en stor jävla hög. Och jag måste ta tag i den där högen nu, men jag har ingen lust. Ingen som helst lust att ta tag i all skit som hänger över mig. Så jag väntar tills imorgon. Försöker överleva den här ensamnatten utan min man. För det är honom jag vill till när klumpen i bröstet börjar ta form.

Nyligen hemkommen från en kväll tillsammans med en av de finaste vännerna. Att allting kan bli så enkelt med dig är helt makalöst. Annars lever jag livet och pressar in så mycket i mitt schema som det går. Praktiken tar upp större delen av dagarna och har jag tur kan jag smyga in en ridning på min häst där också. I flyttider för tillfället. Mycket på gång och mycket i huvudet. En del planer att fundera vidare på. Hoppas på något lyckat. 

Peace, you loved ones.

önskar jag kunde dela på mig. vara på flera ställen samtidigt. vill kunna krama mina vänner, samtidigt som jag vill pussa på min kärlek, samtidigt som jag vill vara hos min häst. jag vet inte vad  jag ska ta vägen längre, så jag flyr till mannen som får mig att glömma allt annat. haffsar bara igenom dagarna, tänker inte så mycket, slutat upp med att överanalysera.

Skrivit klart ett arbete, letat upp försvunna saker, haft ett roligt ridpass med en kär vän, letat inspiration till projektarbetet och bestämt träff för att kolla nya stallet. Helt ok dag.

den där värmen jag inte kan hålla mig borta ifrån och jag tror jag är fast. jag får höra att jag ska satsa, att vi borde och att vi är söta tillsammans. mmm men när allt det där har lagt sig, blir det samma sak då?

mitt nyårslöfte: hålla mitt hjärta helt

Jag hatar när folk antar. När de tror att de vet när de inte har någon koll alls. Jag hatar att folk alltid kommer för sent. Inser för sent och gör allting bara jobbigare för mig. Hatar det något kopiöst.

det gör ont i hjärtat och jag vet inte om det är för att jag insett att jag vill ha en viss person eller om det är alkoholen som gör sin påmind. blir bara ledsen på mig själv. vill glömma allt. fan också.

Borde tvätta bort all smuts. Låta allt rinna ner med vattnet i avloppet. Ungefär den nivån jag befinner mig på. Vet nog vad jag vill egentligen men sånt är så långt bort för mig.

Det här var verkligen inte vad jag behövde nu. Blir bara ännu mer vilse. Fan.