Enda gången jag saknar någon är när jag ser andra ha det sådär lagom mysigt i höstrusket och när jag ligger ensam hemma i sängen mitt i natten och är livrädd för att dö. Men sen kommer jag på mig själv med att önska, eftersom jag har glömt bort att sånt inte är till för mig. Jag är bäst ensam. Då ska det vara så också.